Att det ska vara så förbannat svårt att säga nej till vissa människor... Endel människor sätter sig i en position i situationer som gör det svårt att säga emot. De använder ord och blickar och vänder på saker och ifrågasätter andras aspekter och viljor... Och de ska alltid berätta för en hur det är, eller hur du ska känna, tycka och tänka... Jag tycker att det är svårt att veta hur man ska hantera sånt... Kanske borde man bara vara hårdare och stå på sig och säga "JAG känner inte så.... JAG vill nåt annat, det är ditt sätt att ta hand om saker och det passar inte mig" Men det är svårt... Och jag vet att mitt sätt att hantera saker kanske inte alltid är det bästa, men det är mitt sätt och det passar mig... Och jag vet att min vilja ibland kanske är tråkig, men det är vad jag vill... Och det är väl ändå mitt liv?! Jag borde ha det slutgiltiga svaret på hur jag väljer att leva livet, det borde ju vara mina beslut som spelar roll i mitt liv... *Suck* Borde man berätta för dessa personer att man tar illa upp av deras beteende?? Borde man berätta att det gör en irriterad när de berättar hur man är och beteer sig i situationer som inte ens berör dem, som de inte har nån vetskap om bakgrunden till...

Svårt det här ju....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...