Yes, London calling....

Nu är det gjort, väldigt spontant bokade jag en resa till London imorse... Det gick så fort att jag nästan blev förvånad själv.. nog för att jag kan vara spontan, men London var ju inte direkt med på listan över saker att göra just nu.....

Men det är ju inte direkt något nytt att jag gillar att resa o att jag hellre reser själv än inte alls... Så i brist på sällskap så kommer jag att dra iväg själv nu till London o kolla läget! Flyget är bokat, nu måste jag bara kolla upp nåt vettigt hotell att sova på! Inget flaschigt lyxigt, bara ett rum med en säng typ!

Planen var ju egentligen att dra på sig sommarens efterlängtade solbränna nu i slutet på augusti, men då det är roligare att åka på solresa tillsammans med nån/ några så fick det bli london och en blek bak i år...

planen för nästa år får väl bli att antingen se till att skaffa mig en karl att resa med eller styra upp ett gäng singelvänner att dra iväg med (tyvärr verkar denna grupp bli allt tunnare och tunnare) så det blir väl jag som får ta tag i projektet livskamrat kanske!? O då självfallet bara för att komma iväg på solresa!!!

 

maddlur

4 augusti 2008 13:01

Åååå ja hade velat följa me men det går inte.... Men nu när ja ska bli student så kanske vi kan pricka in en londonresa nån gång??? :) För vi ska dit tillsammans nån gång!!!!!'


KRAAAAAAAAM

http://maddlur.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...