Skrämmande utveckling det här med finanskrisen tycker ja.... Man varslar hit och dit och fler och fler blir utan jobb... Vad detta innebär för samhället vet vi inte, vad det innebär för den drabbade - personlig tragedi i värsta fall... Stora företag redovisar katastrofsiffror, småföretagare går under utan att någon större uppmärksamhet riktas mot dem, länder riskerar att gå i konkurs.. De som kämpar kämpar i motvind och det känns som att vi stryper oss själva på nåt sätt... Vi konsumerar och konsumerar och bygger ett samhälle som bara handlar om pengar, om att äga, tjäna och spendera dem... Men all produktion?! Nångång borde ju behovet bli mättat, eller? Nångång borde pengarna sluta röra sig.... Hursom så är det skrämmande och en person som jag som bara är totalt värdelös på ekonomi hoppas och önskar bara att detta kommer stabiliseras så snart som möjligt... För lite läskikgt är det...

Va tror ni på att införa det där med byteshandel igen?? tjänster o gentjänster... en banan mot ett äpple... ett tak mot en veranda... en kopp mjölk mot en omklackning av ett par skor?????

 

maddlur

8 november 2008 13:20

Byteshandel? Jag är på!
Ett mål mat mot en pojkvän, en sängplats mot en massage, ett leende mot en puss eller en puss mot en diskning... Mmm jag ser en framtid!

http://maddlur.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...