Och jag gillar egentligen julen, tycker om att julstöka och njuta av mat, lugn och umgänge... Umgänget är särskilt viktigt på julafton, då vill man vara med folk som betyder nåt och man sänder tankar till dem man inte har med sig just då, men som man kanske önskar fanns brevid... I år kommer jag att tänka på farmor och alla mina vänner!

Men några som jag alltid tänker på i dessa tider är alla ensama där ute.

 För de är nog fler än vad vi tror... De som inte får några julkort skickade till sig, som inte får höra "god Jul!" från någon annan än damen i Närbutiken och som köper en felix-korv med risgrynsgröt och en microtallrik med julmat och kanske en liten bit skinka.... De som inte behöver köpa några klappar till någon annan, de som inte får några klapp'
ar från någon... De som förknippar julen med ensamhet och ångest som stänger in sig i sin lägenhet och skämms över sin ensamhet. Kanske slutar de kvällen nerbäddade kl 21 med tårar strömmandes ner för kinderna?! Eller som super sig för fulla för att klara av att fira och ens tänka på vilken dag det är... Vad vet jag, annat än att jag spenderat julaftnar gråtandes för att alla inte har det lika bra som jag och skuldkänslor över att jag fått så mycket fina paket och grejer och för att jag har det så bra! Har slutat med det nu och försöker njuta och vara tacksam över att jag har det så bra istället men samtidigt ha i baktanken att det finns många ensama där ute... Och ensamhet måste ju vara det värsta som finns och hur uppenbar blir inte denna runt jul?! Sanningen är att självmord och självmordsförsöken ökar drastiskt kring storhelgerna, kanske just på grund av detta. Så varför bjuder man då inte in sådna man misstänker firar julen i ensamhet? Jag tror inte att jag vet någon som spenderar julen på detta sätt, men visste jag det hade jag sträckt ut en hand.... 

En utsträckt hand mot någon kan faktiskt vara den enklaste men mest betydelsefulla julklappen man kan ge...  

Och alla ni därute, när ni vräker er i presenthögen och klagar högljutt över hur mycket mat ni ätit, skänk en tanke till alla de som inte är lika lyckligt lottade som er och våga erkänna tacksamhet!

-Jäkla tradigt och pretto det här blev då.. men jag hoppas att budskapet når fram iaf!!

 

Helén

19 december 2007 18:40

Du har så rätt, så rätt! Det finns nog många ensamma därute, en del som inte lider av det, men säkert många som tycker det är jättejobbigt! Julen är ju verkligen familjeinriktad, man ska umgås och ha så trevligt, så trevligt. Förstår att det kan framkalla ångest hos många!
Jag kommer tänka lite extra på alla ensamma därute i jul, jag lovar!

http://vardagsliv.bloggagratis.se

 

Anonymt karlelände, 18

19 december 2007 19:27

Tss, inte blev det där pretto. Jag skriver under på precis varenda ord. Visserligen får jag inte några julkort, och jag får inget god jul av andra än familjemedlemmar (kanske ändras det i år, vad vet jag), men vad fan, man ska ju vara glad över det lilla. Fast, egentligen tycker jag inte om julen. Men det är en annan historia. :)

Ha en fortsatt fin kväll, och glöm inte bort din favorit på fyran ikväll!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...