Imorgon är det dax för hemfärd! Hemfärd för julen, har en dryg vecka att spendera i min hemstad! 3 dagar av dessa jobbar jag, en är bakisbokad och två kan tänkas att de tillbringas i Uppsala... På detta tänkte jag försöka hinna träffa alla vänner och all familj! Och skriva 2 arbeten... Yeeeha, livet är fan bra härligt ibland... :P Men men, ska inte klaga, har ju mycket att göra och det är väl egentligen ett rätt positivt tecken på att man är en "normal" människa i detta samhälle... Jag menar jag är ju rätt "inne" med mina klagomål på tidsbrist, stressmage och trötthet... :P O jag menar inne vill man ju vara... :P

Okej, lite ironisk var jag där.. Önskar självklart att jag kände att jag kunde njuta av julen... men klarar inte riktigt det i år... Och helst skulle jag bara vilja stanna här i Örebro, låsa in mig i min lägenhet, Plugga ihjäl mig, ignorera julen, ignorera det faktum att man ska prioritera att träffa sina vänner (vilket jag inte alls vill prioritera bort :S )... Men faktum är att jag har för mycket plugg över jul och det känns mest stressigt och jobbigt att åka hem och det känns förbannat stressigt att åka iväg en vecka till Sälen även om det samtidigt känns förbannat jättekul...

Ne, i år är det här med hemgång och jul väldigt kluvet... :/  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...