Sen i oktober har jag tänkt att jag skulle få tid att skriva ett riktigt bra, reflekterandet och genomtänkt blogginlägg... Men, det hinns inte med!

Konstaterade idag att jag sedan jag blev Osingel har betydligt mindre tid över till att läsa, blogga och träna ... Eftersom det blir en hel del resande ( har ju förhållandet på distans än så länge) så tar det tid och när man är bortrest och inte hemma så är det ju svårt att få ihop det med plugg och träning och datorer och vänner o.s.v Mycket har försummats de senaste 4 månaderna och så är det, lite dåligt samvete har jag, särskilt för vänner och träning... Men men... Nu blir det ju så att skolan tar upp all tid jag har på vardagarna i princip (är ju sista terminen, gäller att hålla sig på topp) och på kvällarna försöker jag träna, sen reser jag bort över helgerna och då blir det mest umgänge och påhitt med killen... (Och endel plugg oxå såklart)

Men, ikväll ska jag lyxa! Jag ska iväg med mina fina tjejor här i stan och bowla, sen ska vi till Hellas och äta gott! Det blir trevligt, riktigt trevligt! Och i helgen blir det släktkalas o så har jag lovat min bästa vän att styra in en träff, under förutsättning att hennes son friskat på sig lite ( har verkligen inte tid med sjukdom nu)... Sen är det dax igen, för allt som går i ett! Så i helgen blir nog pojkvännen lite försummad för annat... Måsta ju ta mig tid med annat med, även om jag gärna vill vara med honom oxå...

 Men jag ska försöka bli bättre på att klämma in en och annan dejt med vänner, det behöver ju faktiskt inte vara så avancerat eller ta så fruktansvärt mycket tid heller... en te i tv- soffan efter 20 funkar ju med... :)

Sådär ja, då har jag fixat sommarjobbet då... :)

Jag ska jobba på BB... Som sjuksköterska! Det känns jätteroligt och det kändes som en lugn och skön avdelning (säkert inte hela tiden iof, men ändå).. Spännande med familjefokus i vården, spännande med små söta bebisar, spännande med ett nytt område... Spännande,spännande, spännande... Och såååå kul!

Den enda nackdelen med jobbet är att det inte fortlöper i höst utan bara är ett sommarvik, men eftersom jag vill bli barnmorska så småningom och de bara tar in sjuksköterskor istället för barnmorskor under sommaren så tyckte jag att det var läge att passa på, sen löser sig säkert hösten med... bara man fått in en fot så.. as they say...

sen upptäckte jag även idag att Örebros sjusköterskor har en bra lön! Men men, kan ju inte stanna eller pendla dit bara för pengarna.. Kanske pendlar till stockholm och jobbar i höst ist... Det löser sig, så mycket jag kommer tjäna nu har jag ju aldrig tjänat förut i vilket fall som helst.. så det blir bra!

Jag är nöjd, det känns bra och jätteroligt!

Nu ska jag ta tag i plugget... Ska fan ha VG på allt denna termin med! ;)

Hej bloggen!

hehe.. var bara tvungen att testa känslan av att börja sådär töntigt.. :)

Idag har jag sökt jobb, eller ja, det är iof en process som pågår tills man får nåt och jag startade väl strax efter jul med att skriva ihop ett Cv och ett personligt brev som ligger till grund för ansökningarna.

Men idag ringde jag till hon som är ansvarig för sommarvik på MSE ( mälarsjukhuset) och pratade lite.. Och hon sa att de räknar med att jag får jobb, vart vet de dock inte än, men hon skulle skicka mina ansökningspapper till enhetschefen på Onkologen, där jag helst av allt vill jobba, men jag fick även nummren till enhetscheferna på kvinnokliniken och kirurgavdelningen..

Ringde till enhetschefen på kvinnokliniken (vill som sagt bli barnmorska o då kan ju denna avdelningen vara bra erfarnhet) och tro det eller ej, men hon sa att hon var intresserad av att träffa mig... Jag tror att jag har fått tid för en första arbetsintervju för jobbet som *trummar en fanfar* Sjuksköterska... Legitimerad sjuksköterska! :)

Shit va det är läskigt!!! :)

För länge sedan, hade jag massa tid över till mig själv... Jag kunde träna och promenera och festa precis så mycket jag ville...

För en tid sedan var det lungt i skolan och livet tillät fritid och skojigheter...

För en tid sedan Behövde jag inte söka jobb på seriöst allvar utan kunde på känn höra av mig dit inget ansvar krävdes och genom någon kontakt... Nu ska det printas CV´s, personliga brev, ringas och postas till div. avdelningar.

För en tid sedan befann jag mig för det mesta i samma stad, nu är jag konstant mellan flera hem och två städer... Detta tar tid, detta begränsar min träning... och gör mig tjock!

För en tid sedan var jag smal och vältränad och vågen visade strax över 60 kg, precis så som den alltid borde göra...

För en tid sedan somnade jag själv varenda kväll, det är inget jag behöver göra längre...

För en tid sedan såg allting annorlunda ut och borden och måsten var mina egna krav och önskningar...

Nu är det stressigt rätt ofta och prioriteringar gör mig tjock och trött... samt till synes associal...

SÅ kan det gå... Tydligen går livet upp och ner, men det blir skönt att ha allt i samma stad igen snart, det ger mig tid över till annat och mina egna behov...  Nu hinner ja ju ingenting, för jag måste alltid prioritera bort nåt för att hinna med ett måste... Inte så kul...

Men snart är det över... snart blir nog livet lättare och smidigare igen!

Har skapat en omröstning, det är nämligen så att jag tror att de som läser min blogg är relativt okända för mig. Har några vänner o bekanta som säger att de slänger ett öga i bloggen ibland. Men jag tror att de flesta är "okändisar" i mitt liv... Nu kanske jag kan få ett svar på det...

Inatt drömde jag en mardröm, kanske fler...Minns inte exakt allt...

Men jag när jag vaknade var täckena i en enda röra, jag intrasslad i dem och lakanet i en korv under mig, o visst jag vet att det finns folk som vaknar så efter varje natt, men jag är inte en av dem. Mina lakan brukar vara nästan lika sträckta som de var kvällen innan...

Hursom så kastades jag 10 år tillbaka i mitt liv och mardrömmen var det som var i princip verklighet då. Jag vet inte hur det kan bli så och jag vet inte varför det var så hemskt. ´Det var inte som att jag blev jagad eller mördad eller nåt.. Men jag vaknade med sådan fruktansvärd ångest, ville mest bara ligga kvar i sängen och gråta...

Helt galet att minnen kan komma så nära igen.. Skrämmande! Jag är livrädd för att gå igenom allt det igen, vill inte minnas allt... Tror inte att jag minns allt heller, mycket av de jobbiga i livet har faktiskt försvunnit i en dimma... Det känns inte så nära, ibland känns det nästan inte som att det var jag, mitt liv allt det där utspelade sig... Skönt om dagarna.. Men inatt kom det nära igen.

Men jag ringde V och pratade lite och snart försvann känslan av nattens jobbiga dröm och dagen kunde sakta ta form...

Tur att vi är så anpassningsbara vi människor! Och tur att vi har försvarsmekanismer i vår hjärna som gör att vi klarar även jobbiga saker!

Nu har jag kollat på bonde söker fru- brölloppet, helt fantastiskt...

Det är inte ofta jag slösar tårar på onödigheter, men när folk gifter sig, och när folk älskar varandra gränslöst och när barn föds... Ja, kärlek!

Ren, ärlig, äkta kärlek, gränslös och kravlös.. Precis så som den ska vara!

Sådan kärlek får mig att gråta... Töntigt, maybe... Men när jag gifter mig, då kommer tårarna att spruta så jag lär ha vattenfast mascara... För det är nog det största man kan uppleva...Kärleken till en annan människa!

Sådna här ringar kan jag tänka mig att ha när jag får gifta mig...

Om jag får gifta mig...  

Nu har vi fått veta praktikplatser...

Fick hemvård och primärvård på rätt sida av stan, så blir inte mer än 20 mil att pendla/ dag nu iaf...

Fick psykiatriplaceringen på Rättspsyk, på deras psykosavdelning ska jag nu spendera 3 veckor... Yey, det känns lite scary, men samtidigt väldigt väldigt spännande och intressant...