Vattnar de planterade fröna med tårar

Låter dem flöda längs mina kinder

Lämna plats för nytt liv

De ska gro och växa sig starka

Just så som jag en gång var....

Jag vet inte varför, men för tillfället har jag gråten nästan konstant i halsen...

Jag förstår inte hur det kommer sig...

Jag har det bra.. Mår bra! Är kär i en fantastiskt fin kille!

Visst har jag mycket omkring mig för tillfället, många järn i elden, mycket stress och en hel del tidsbrist...

Imorse mådde jag bra, sov 10 timmar inatt och hade en mysig morgon med älsklingen med god frukost och sovmorgon...

Men ändå.... Nu sitter klumpen där igen...

Och jag orkar inte! Vill inte! Ska inte!

Har ingen anledning till att gråta....