Det finns en personlighetsteori som känns otroligt seriös och som att man verkligen borde ta på största allvar nämligen den s.k trait-teorin....

Den går ut på att det finns 4 personlighetstyper:

Kolerikern- som har överskott på gul galla!! vilket resulterar i att personen blir irriterad och  temperamentsfull.

Melankolikern- som har överskott på svart galla!! Detta resulterar i sorgsenhet och självanklagelser.

Sangvinikern- har ett överskott på blod!! Vilket är orsaken till att dessa personer är så optimistiska och gladlynta!

Flegmatikern- har ett överskott på slem!! Detta gör att denne blir mer eftertänksam och sävlig...

Nån som känner igen sig i dessa! Själv tror jag att jag ska ta och rensa gallan på svart överskott... :P 

Jag menar, teorier i all ära... Men det här känns ju fåning!! :P Det är en typisk aftonbladets-söndagsbilaga-teori!!! Med andra ord, värd att kritiskt överväga innan man sväljer allt med slem, blod och galla....  :P

Jag kan se rubriken framför mig : DIN GALLA KAN ORSAKA DEPRESSION!  eller DINA TANKAR KAN BERO PÅ SLEM - TESTA DIG IDAG!

 

Fnurrpis

16 januari 2008 21:44

Jag har ett jämt flöde av allt till en viss gräns, just nu är det överskott på gul galla iomed att jag slutat snusa, arbetskompisarna lever farligt =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...