Tanken är lockande

Så enkelt

Har raderat numren från telefonen....

Men på kyskåpet sitter ett sparat, som ett minne av nåt som en gång fanns

Kanske hade funnits...

Fingrar på tanken, fingrar på den knöliga blåa post-it lappen

Fingrar på dig i min tanke

Borde kasta pappret nu....

Har kastat tanken om dig iaf

Har kastat dig långt bort

Precis så som du gjorde med mig

Och jag hatade dig för det, sparade numret för att nångång

Kanske nångång

Våga ringa och berätta sanningen

Men till vilken nytta?!

till vilket pris?

För att du inte ska glömma?

Mig, det... att du är kapabel att skada så mycket?

För att jag ska få säga att jag hatar dig för det?!

För att Om.... Om, existerar alltid...

Om det varit tvärtom, annorlunda, på ett annat sätt, Om Om Om OM......

Och jag hatar om... utifallat...

Det finns inget sådant

Det finns konkret fakta

Av ett minne i tabletter, tårar, blod, hat och ångest

Du....

Din kreation...

och priset vi betalade....

Jag betalade... för dig....

Vet inte om du nånsin förstod, någonsin kommer förstå

Eller om du bara lämnade det bakom dig

Inga sparade lappar i ditt liv

Inga minnen om vad som hände

Passerade, förträngdes, glömdes och lämnade till nån annan

lämnades för nån annan...

Inget sparat....

Du har förträngt det, förlåtit dig själv och förutsatt att jag gjort detsamma

Men lappar är svåra att kasta...