Alltså folk klagar gärna på otrevlig sjukvårdspersonal, med all rätt!

För som sköterska eller vad man nu arbetar som inom vården så krävs det att man allid är på topp, man får aldrig vara otrevlig eller försumma patienter... Men dagar som denna förstår jag precis varför sjukvårdspersonal också kan vara otrevliga.. För idag är jag en dålig sköterska, idag är jag en dålig människa...

Jag har huvudvärk, magen värker den med, halsbränna har jag och jag har sovit på tok för lite, jag är stressad, trött, irriterad, känner mig gråtfärdig för att jag är så trött och måste gå upp idag igen... Och jag är Irriterad på att jag är trött, irriterad på att det kommer att vara många patienter och kort om personal, irriterad på att jag har fått ett så förbannat dåligt schema som stör mig så in i h-vete! Jag vill faktiskt inte jobba typ varenda jävla helg, hela sommaren... Och jag vill definitift inte ha två morgonturer i rad dessa helger heller... Och jag vill inte jobba fem dagar vara ledig en, jobba 5 vara ledig 1 och jobba 5 igen... Jag menar hur orkar man det?! Hur orkar man det när ens jobb går ut på att ge och ge och ge och ge till andra?

Det är inte att jag inte gillar mitt jobb, jag älskar det, trots att det innebär vissa saker som kanske är mindre trevliga så som t.ex bajs och blod och urin... Men jag får mycket tillbaka av patienterna många gånger och när jag är glad och utvilad är jag en kalasbra sköterska som älskar sitt jobb!

 Men man måste orka, man måste få tid till att reflektera allt, man måste få tid till att ta hand om sig själv och vila ut.... Annars går det inte, då blir man en dålig sköterska! Man blir en dålig sköterska för att arbetstiderna inte är de ultimata, för att nedskärningarna i vården är för stora, för att man ibland inser att lönen inte är värd jobbet, för att vissa patienter är otacksamma och otrevliga, för att anhöriga pressar en och gör att man känner sig otillräcklig... Men grejen är att jag har inte tid att sitta hos en enda patient konstant när jag har 8 till att ha hand om... Det går inte! Jag kan inte! Jag kan inte dela mig själv i två och jag räcker inte alltid till!! Och det är det mest frustrerande i mitt jobb... Jag räcker inte till!!! Jag kan aldrig ge mina patienter allt, för jag har inte tid till det... Jag är glad om jag under ett kvällspass får sitta ner och äta mat i 15 minuter... Men det händer sällan... ändå drar arbetsgivarna 30 minuter rast!

Ibland undrar jag om jag inte bara hamnat helt fel?! Kanske borde jag inte vara sköterska, kanske borde jag blivit nåt annat??! Nåt som är bättre betalt, har bekvämare arbetstider och där jag känner att jag räcker till??!

 

maddlur

12 juli 2008 16:00

Japp, det är precis sådär det är.... Mår illa bara jag tänker på det... Å snart är semestern slut och man måste återvända till jobbet där man inte räcker till :(

http://maddlur.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...