Dagar när jag älskar känns det som att hjärtat ska spricka...

Du framkallar ett fenomen som jag alltid glömmer bort hur det känns

Olycklig kärlek

Den värsta av kärlek

Den starkaste av kärlek... tror man...

Tills kärleken knackar på, besvarad...

Då glömmer man den olyckliga, men den lyckliga stannar för evigt kvar i hjärtat... I den spricka den skapat!

Dagar när jag hatar känns det som att mitt hjärta saknas...

Jag hatar dig ibland

Jag hatar orättvisorna i världen

Jag hatar mig själv ibland

Jag hatar vardag, helgdag, födelsedag

Jag hatar ibland....

Dagar jag saknar känns mitt hjärta tomt...

Utan dig är det tomt

Jag är tom utan dig

Du gör det tomt

Jag saknar dig!

Dagar när jag är lycklig känns det som att mitt hjärta ska explodera..

När hoppet om dig återväcks känns det som att jag ska explodera.

När vännerna mår bra känns det likadant

När det händer något över det vanliga exploderar mitt hjärta

En explosion som kastar alla bitarna på rätt plats igen...

När jag exploderar är allt som det ska vara igen..

Och varje gång jag tror och känner det som att hjärtat brusit inser jag snart att det bara dragit en suck... För det pumpar, det ger mig kraft, det lär mig att resa mig, sakna, älska, hata, glädjas...

Och varje gång det suckar hämtar det ny kraft för att föra min kropp vidare i kampen...  Laddar för explosionen!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...