Igår fick jag höra det igen : Ta inte på dig för mycket!! Hmm... nene, jag vet att jag är expert på att ta på  mig diverse frivilliga uppdrag, är det inte att vara ledare för nån ungdomsverksamhet, medlem i nån styrelse eller sitta i nåt annat råd så är det att hjälpa nån annan... Visst har blivit mycket bättre på att säga nej och att välja efter intresse på senare år...

Okej, mitt problem är väl att jag tar på mig för mycket "obetalt" arbete, frivilligt ideelt arbete som gynnar andra... Och det är inget fel i det tycker jag även om jag alltid känner mig smått stressad över att jag inte har tid/ ork att söka ett extrajobb....

Men grejen är att det finns så himla mycket i denna värld som behövs göras, så många som behöver hjälpas och stöttas och så många åsikter som varken gör sig hörda eller synliga... Och om jag nu råkar vara en sån person som klarar av att göra det... Varför inte?! Det är ju något jag behövs till... Och vem gör det om inte jag gör det??  Blir det inget av det då??

Mamma säger alltid att om inte jag gör det så gör någon annan det.... Men en sak som är rätt fashinerande är att det alltid är SAMMA människor som är engagerade... I kåren sitter ett gäng engagerade människor, detta är samma gäng som engagerar sig i sektionsstyrelsen och fadderiet och i diverse andra organisationer... Hur kommer det sig?! Om inte de skulle göra det? Skulle det finnas någon på dessa möten då???

Och nånstans kan jag tycka att oengagerade personer kan engagera sig lite de med.. Det finns ingen person som inte har åsikter... Skillnaden är att det finns personer som har åsikter men som bara klagar hemme mot sin vägg utan att agera och så finns det personer som tar reda på vart man kan klaga och klagar och agerar och på så vis gör nån skillnad!!

Jepp, det blev en lite arg blogg... Men men....

Jag blir tokig!! Jag kan inte gå upp på morgonen, jag orkar inte... Jag ställer klockan på 7.30, vilket inte borde vara en omöjlig tid att komma upp på morgonen... Men tror ni jag kommer upp eller? NEJ!!! Jag snoozar halvsovande MINST 45 minuter till vilket leder till att jag inte hinner till min föreläsning och liknande... Hur galet är det inte?! Man kan ju inte sova bort sitt liv... Hur som helst så har jag nu iaf köpt blutsaft, ja ni vet sån där äckligt tyskt kosttillskott med massa järn och andra vitaminer i... Så jag hoppas att det kan hjälpa mig att piggna till lite, för det här är bara inte hållbart! Jag menar, nu har jag varit vaken i en halvtimma och jag skulle kunna gå och lägga mig och sova middag ett par timmar nu.... :S

Ne, det här börjar bli  frustrerande..... såhär bekväm får man lixom inte vara!! :/ det är inte bra!!