Okej, inspirationen till detta lilla inlägg kom från fråga Olle... Och frågan: hur vet man om man är bra i sängen?? Hur vet man det egentligen? Jag tror att jag kan vara jävligt bra i sängen, men då ska det ju vara med någon som jag synkar med, annars kan jag nog vara lika tråkig som en omskuren nunna... På programet snackar de om kåthet och att ju kåtare man är destå bättre blir man... Hmm.. jag ställer mig lite skeptisk till det, en för kåt kille är inte alltid bra, han är i 90% av fallen för egoistisk då... Det går för fort, han glömmer att man är mer än ett hål bara för att han vill komma... Kan tjejer funka på samma sätt? Kanske, måste ju finns tillfällen när tjejen egoistiskt kastar sig över viagraeffekten hos mannen utan en tanke annat än att få komma... Men skillnaden är nog att killar upplever detta fenomen som mer spännande och upphetsande... Men visst är kåthet en förutsättning för att det ska bli bra och roligt, men det måste ju vara nåt som trissas upp undertiden så att man på nåt vis kan mötas när det är som bäst och så att man jobbar ihop när det kommer till att få ihop det till bra sex.....   Men är det sen inte väldigt individuellt om man anser någon bra i sängen, nu tror ju inte jag att jag varit med samma kille som nån kompis så jag har ju aldrig haft möjligheten att jämföra, men när man snackar sex med sina kompisar så känns det ju som om de flesta uppskattar i stort sett samma saker, så kanske är det så att vissa tekniker i sängen är bättre än andra och kanske är det så att viss utrustning är roligare att leka med än annan?! Men sen finns det väl mycket detaljer som skiljer sig mellan vad man gillar och inte och hur man vill ha det och inte.. jag menar, om man t.ex gillar oralsex så behöver man ju inte alltid gilla oralsex utan det beror ju helt på hur killen ger det, och det är säkert detsamma för hur tjejer ger det till killar... tekniken måste ju skilja sig från person till person, hur man gör det och hur man gillar att få det?!

En sak  som är jäkligt intressant är iaf att sex kan vara lika pissdåligt som det kan vara grymt kul och härligt! Och vad är det som gör skillnaden egentligen? Kemi, teknik, utrustning, situation, humör??? Kombinationen kanske?

Ojoj, vilken tabublogg det blev här nu då?? hehe.. men det bjussar ja på!

Fan större slampa än mig från man leta efter lixom... ;P

- lätt ironisk!

Måste påpeka det sista i förra blogginlägget:

"när kommer han som inte är allt, utan bara en sak... Nämligen rätt??"

Visst blir man kikig ju längre man är singel, man träffar många samt hinner reflektera över vad man har för behov och vilka egenskaper man uppskattar mer än andra hos killar... Och det där med att kategorisera killarna det gör jag inte, jag har träffat många olika sorter, men sen har jag såklart hittat "typer" som passar mig mycket bättre än andra, som fångar mitt intresse snabbare än andra... Och vad är det som är så fel med att vara kräsen?

 Man vill ju hitta nån som man står ut med resten av livet!!!

Okej, jag har träffat dem alla nu tror ja.. Jag har träffat den fattige, den rika, den slarvige, den pedantiska, den fantastiska älskaren, den tråkiga, den hysteriskt roliga, den pinsama, den för snälla, den elake, den otrogne, utnyttjaren, han som bara vill ha sex, han som vill gifta sig med mig (på fyllan mest av allt), den fulle, den dryge, den mesiga, den smala, den tjocka ( ne förresten det har jag inte.... ), Den trötte, den hyperaktiva, den muskulösa, den nördiga, den tuffa, den med självinsikt, den med nada självinsikt och alla har de haft en sak gemensamt... De är fel!!! fel fel fel, som Brasse i 5 myror hade sagt...

Men hur jävla svårt ska det vara, det händer hela tiden, alla verkar ju klara det förr eller senare, och jag bara hoppas att det händer för mig med.... HUr svårt ska det vara att hitta den som bara är en sak och inte allt?! Nämligen RÄTT?????

Har svårt att inse att jag tillät det att gå så långt... Svårt att inse att jag var så fullkommligt utan försvar... Svårt att inse att det bara var ett jävla skit med att du drog med dig...

jag blir lite galen snart... Jag menar säkert ett lyxproblem... Men, lite jobbigt är det faktiskt! Jag börjar fundera på om killar är extremt desperata eller är det jag som ser extremt villig ut??? Känns som jag har två karlar som jag undviker för att slippa känna mig obekväm.... Deras blickar kryper under skinnet på mig... Blir tokig, vill bara säga som det är att de bara kan glömma den drömmen, men vågar inte, har inte hjärta till det... Vore ju förbannat pinsamt och jobbigt... Men vafan.. sluta stirra o flörta... jag är inte villig till vad som helst.... *suck* :S

En sak som är rätt underligt och konstigt är; Hur kommer det sig att killar som man inte har något intresse för alltid verkar fatta tycke för en?? jag menar, jag tycker inte att jag uppmuntrar till nåt men vissa blickar och beröringar gör ju att man blir alldeles nojig och inte vet vad man ska våga säga för att inte säga nåt som kan vara taskigt... :/

Ne, det är bra konstigt.... Mycket konstigt!!!

Men det är väl bara att hoppas att man kommer kastas in i nåt där det exploderar från bådas sida så... Än har jag inte gett upp!!! :)

Jag brukar alltid intala mig att jag inte är som "alla andra" tjejer, att jag inte är en såndär jobbig tjej som ringer och tjatar, som blir svartsjuk, som ogillar exflickvänner, som inte uppmuntrar att festa med vänner före att mysa med mig, som blir sur när killen vill sova o.s.v

Men jag är ta me fan lika jäkla illa som alla andra tror jag... För när exflickvänner ringer så blir jag osäker och har svårt att tro på att den relationen verkligen är så avslutad som det sägs, och jag vill inte att han ska sova före mig, jag vill ju egentligen bara ligga där under hans arm och känna hans andetag i nacken och småprata tills jag sluddrar och somnar i hans armar... Och jag vill att han hellre ska vilja mysa med mig än supa sig full med sina vänner (även om jag självklart vill att han gör det med!! :S)  Och när telefonen är tyst för länge så önskar jag att jag kunde tänka att, jaja, han har väl annat för sig, han ringer snart... Men hetsig och osäker som jag är så kan jag fan inte hålla tassarna från telefonluren och höra av mig.. Och vad resulterar detta i då??? Jo, att jag känner mig dum och tjatig och att min telefonräkning blir betydligt högre än planerat....

Så ne, jag är inte mycket bättre än alla andra tjejer där ute som jagar killar och som inte vågar riskeras att glömmas bort eller verka bortprioriterade...  Skillnaden är möjligtvis att jag lådsas som att dessa saker inte berör mig och ler och säger, det gör ingenting... :/ Men klart att det gör lite... Ibland iaf! men oftast glöms det faktiskt bort lika snabbt igen!!

Men måste kanske erkänna för mig själv att jag är en jobbig tjej ibland jag med...  Men kanske hör det till i starten av nånting som skulle kunna bli nåt bra?!?! Kanske???  Ja, vad vet jag?? Medveten om mina brister är jag iaf.... :P haha...