Vila i frid Farmor!

 I mitt hjärta kommer du alltid stanna och jag kommer minnas dig levande...

Det började på riktigt den där dagen när vi var i Karlstad, mamma ringde... Farmor är sjuk, antagligen en hjärtinfarkt...

Den fyllan gick åt skogen som sagt!

Åkte hem sen, helgen efter... För att träffa dig om det skulle gå utför...

Du var ju ändå gammal, de säger att det kan gå fort när det väl börjar gå utför.. Ville träffa dig, för att inte ångra mig sen!

Du repade dig ganska bra tror jag... satt uppe pratade med oss...

Alltid klar, alltid där och med i samtalen! Känner igen alla 54 stycken barn och barnbarn och barnbarnsbarn som växlat plats vid din sida dessa veckor...

Så i fredags blev du sämre... Hade bokat att åka hem på lördagen ifall det inte skulle gå... Pappa ringde på lördagen.. det ser mörkt ut!! Men operation är ett alternativ!

Okej, överväger de operation kan det inte vara helt kört!

Pappa vakade vid din sida i princip hela dagen...

Jag undrade lite varför, vi pratar inte om svåra saker i familjen...

Skulle hälsat på dig idag.. Hade inte tid igår...

Ångrar mig nu! Har all tid i världen för annat idag, men dig kommer det aldrig finnas tid för mer...

Aldrig kommer jag få krama om dig igen, aldrig kommer jag få höra din röst på riktigt igen, berättande historier från förr, aldrig dricka saft och äta kubb i ditt kök, aldrig mer kommer jag se dig...

Vet att du var stolt över mig.. Sjuksköterska, det är ett fint jobb sa du alltid! Nu farmor ska jag avsluta den här utbildningen för dig!! Jag ska bli din lilla sjuksköterska! :)

86 år, 11 månader och 19 dagar fick du bli!  Och jag hoppas och tror att du levde ett lyckligt och värdigt liv! Och jag hoppas att du vet att du är saknad och älskad av en stor familj...

Vila i frid farmor!!

1 juni 1921- 19 maj 2007...