Jag vill inte flytta, jag trivs här... Oftast när man ska flytta känns det kul, det känns som en nystart, nåt nytt och spännande som händer.. Man ser fram emot sitt nya och oftast mer fördelaktiga boende... Man längtar efter att få möblera nåt nytt och göra sig hemmastad i sin nya lägenhet... Så känns det inte nu... Det känns bara sorgligt, jag vill inte plocka ner mina grejer i de där fula bruna kartongerna som står placerade runtom i lägenheten och gapar efter mina grejer som hungriga köttätande växter... Jag trivs här, mina möbler trivs här, min katt trivs här.. Det här är ett hem, ett rikgit hem med riktiga rum, rum för olika aktiviteter... Jag vill inte flytta... Det känns som ett onödigt moment.. Inser att jag måste, att ha denna hyra funkar inte som student oavsett trivsel... Jag försöker motivera mig och hålla modet uppe med de 1600 jag kommer spara varje månad nu istället... Men det känns mest torrt... jag trivs här, jag kommer sakna detta hemma... Men det är ett år kvar här nu, sen kan jag göra vad jag vill, bo vart jag vill, hur jag vill... Kanske inte ens blir kvar i stan ju... tror inte det, Örebro i all ära, men tror att det krävs mer än så för att jag ska stanna...

Jaja.. nu har jag med ångest påbörjat flyttpackningen, nu ska jag sola en timma innan jag ska iväg med pernilla och kika på en lägenhet till henne... sen blir det träning och öl på strömpis ikväll... Och på fredag blir det hemgång ett par dagar innan det är dax för flytt och jobb...

 

sanna

28 maj 2008 11:04

jobbigt å flytta :/

http://sannassanna.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...