Sanningen är...

Att jag aldrig någonsin varit såhär destruktiv i hela mitt liv

Och då ska gudarna veta att jag är min värsta fiende...

Men har aldrig plågat mitt stackars hjärta för en annan jävel...

Men det gör jag nu...

Har gjort för länge...

Men sanningen...

Sanningen är att sanningen aldrig får komma fram

För det förändrar ingenting...

Finns det ingen mening med sanningen, då kan man lika gärna leva sin lögn

Och bedra sig själv...

Jag skulle aldrig bedra dig, men mitt hjärta bedrar jag för dig...

Men vem vet?!

När jag inte ens viskar sanningen i kudden om nätterna?

Där kommer bara tårarna efter förtryckta känslor och små ångestfyllda kvidanden...

Men så längen ingen hör...

Så vet ingen....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...