Hittade brev idag... Från dig… Kort från vår dag… Minns du? Middagen? Minns du hur vi älskade och somnade i varandras armar? Minns du hur du skulle älska mig i en evighet? Minns du att jag skulle älska dig hela livet? Jag kommer kanske göra det, på nåt sätt- mer eller mindre! Det kommer nya, bättre, snyggare, finare killar… men du kommer nog alltid att ha en plats i mitt hjärta…
Har släppt dig för länge sen, men minnena av dig finns fortfarande kvar, din doft din kropp dina händer och din otroligt varma famn som alltid kunde få mig så lugn… Behöver dig här ibland… Tror jag iaf! Inbillar mig det i korta stunder, när världen skakar… Behöver dina varma armar runt mig… Minns du när jag berättade hur du fick mig att må? Minns dina ögon, stolthet och glädje över att få vara så otroligt viktig… Och vi kastade allt… varför? Funderar ibland på varför det skulle bli så otroligt jävla fel? Konstigt det där… Vänner säger fortfarande att de aldrig sett mig så lugn, trygg och glad som när jag var med dig... För jag log med dig, all tid med dig var ett leende och om jag grät så fick jag gråta mot ditt bröst och du tröstade genom att hålla mig så hårt att jag inte kunde röra mig… Du höll mig tills jag orkade stå själv igen!! Du höll din starka hand runt mitt huvud och lät mitt ansikte vila mot din axel.. Och jag kan minnas din doft…svagt ibland… minnas din kropp så nära… Och det är just vad jag behöver just nu… Min bästa vän någonsin, min energikälla, minns du det?? Att jag kom till dig fick en kram och gick vidare med rak rygg?? För du gav mig allt utan att ge ett dugg och du förstod det aldrig… Och jag förstod det inte heller… så unga o dumma o vilsna i livet… Och kärleken kan vara så stor när man är så ung… Livet är så litet när man inte ännu upplevt så mycket…

Okej… livet har gått vidare och han finns inte i mina tankar särskilt ofta längre, de senaste åren har han varit en skugga… Viktig, men skugga!! Men inser när jag läser det här att jag faktiskt upplevt känslan av att få älska och att älskas... Och det är värt rätt mycket! Men allt jag upplevt efter är värt så otroligt mycket och konstigt nog är inte kärlek allt… Livet blir vad man vill att det ska innehålla… Och jag vill ha äventyr och trygghet i mig själv… Han hjälpte mig finna det och jag har fått mina äventyr…