Är så trött på det här med studentlitteratur... I kursen jag ska läsa i höst har vi en lista med 45 böcker... Vem har normalt råd att köpa 45 böcker undrar då jag??? Och vem har normalt råd att köpa böcker som i snitt kostar ca 350 kr ... Det är 15750 kr... Det är vad en student ska betala om man väljer att köpa alla böcker på listan... Hej o hå... Lycka till med en inkomst på dryga 70 000/ år... (varav 50 000 är lån...)  Och då blir jag så sur... För grejen är att sossarna anser att vi alla ska plugga och har därför startat ett system som jag nu väljer att kalla för : Låt alla gå arbetslösa och välutbildade...  Idag ska helst alla som torkar skit på sjukhusen vara sjuksköterskor, alla som svarar i telefon och kopplar vidare på kontor civilekonomer och alla som sorterar sjukhustvätt tvättingenjörer eller nåt.. (för att vara lite ironisk) Men hallå, lite ligger det faktiskt i min ironi för vart tar statusen på universitetsutbildningen vägen på detta sätt??  Vem vill lägga 200 000 på en utbildning där man lär sig tvätta rumpor på rätt sätt??  Och vem har ens råd att utbilda sig när det kostar så förbannat mycket, man tjänar ju mer på att leva på socialbidrag och sitta hemma och glo på Oprah och våra bästa år hela dagarna....

Ne, inför statliga bidrag på böcker eller se till att universitetsbiblioteket i Örebro investerar i fler ex av aktuell kurslitteratur.... Det är inge kul att kasta bort 1600 lånade spänn på 5 böcker... vilket jag just gjort!!! :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...