Mohhahahaha..... *evil laugh* Jag och E kom på en rätt bra lösning på alla problem rörande killar när vi var ute på morgonpromenad.... Bränn dem på bål, ja precis så som man gjorde på typ 1600-talet med häxor och vissa självständiga kvinnor.... De killar som bara ställer till problem i våra liv... jag har två förslag, antingen har man en återvinningsstation där man dumpar dem för att sedan låta dem återvinnas hos en annan kvinna eller så bränner vi dem bara helt enkelt..... Ja menar me tanke på den takt vi går framåt i det feministiska samhället så kan vi ju lika gärna gå bakåt i historien men vända på den... Så varför inte bara lösa våra bekymmer med bål och pink rabbits?? jag menar förstå så många tankar, tårar och magsår vi skulle bespara oss på detta sätt... För av nån anledning så är det typiskt (både mig och E) att dras till de killar som inte vill oss 1000% väl... och då blir det lite jobbigt, för man luras ju gärna och tror att "denna killen verkar faktiskt vara både vettig och snäll och ärlig" hmm... eller bara lika jävla komplicerad som föregående...

Men men, det var nog en dålig idé, är nog inte hos killarna det ligger.. det är säkert hos oss... *suck* Nu vill jag ha vår och nån att krama.. om inte annat vill jag ha sex som bot mot min huvudvärk, för det har jag hört ska funka på riktigt!!! Så det så!

Usch, är irriterad idag, är irriterad på att jag alltid rådfrågar vissa personer när det kommer till beslutsfattande, är trött på att jag lyssnar på vissas jävla tjat om hur man ska göra och hur jag borde tänka -istället för....

Och just idag är jag jäkligt irriterad över att jag lät mig talas in till att kastrera katten, allt var frid och fröjd här tills de klippte kulorna av honom... Nu har jag fått kasta 4 par stövlar för att han pissar ner dem och han är bara jobbig och okelig och tråkig, inte alls som han var innan.... Och jag är irriterad på att när jag försöker berätta för folk att han nog behöver vara en utekatt talar om för mig att så är det inte alls... Och att jag visst behöver honom och att jag lagt ner pengar på honom... Så sant, har lagt ner x antal tusenlappar på honom, med saker, vaccinationer, försäkringar och allt vad det är.... Men han blir rastlös här och jag kan inte erbjuda allt han behöver... och ja jag må gråta blod om jag lämnar iväg honom.. Men vad ska jag göra??? Vad ska jag göra?? Köpa ett hus?? ja menar good luck sherlock...  Och alla talar om för mig om vad jag borde göra och söka när jag är färdigpluggad, vart jag borde söka jobb, de talar om vad jag borde tänka på i jobbet (gärna fast de aldrig satt sin fot på ett sjukhus... ) och de berättar hur bra mina mediciner är fast jag själv inte allt håller med och de inte ens slickat på ett sånt piller.....

 Och ne, idag är jag bara så pissigt jävla trött på alla veta bäst typer.. Tänker sluta lyssna och fatta de beslut som känns bäst för mig!