Okej! Jag har kommit fram till att jag måste ut och resa igen och det snabbt! Jag brukar inte ha några större besvär med att ta mig fram med min engelska, det flyter oftast på bra... Iaf när man reser så att man tvingas använda sig av det! men idag noterade jag att det är dax att ta en trip ut i världen igen!

Det var på tåget hem från Eskilstuna jag insåg detta, bakfull som bara den, osminkad och med ett hår jag inte ens tror att jag borstade imorse... Tåget var fullsatt och jag gömde mig med katten och väskan i ett hörn brevid bagagehylorna när han kliver in, hur fin som helst var han... Killen! Och jag noterade det men tänkte väl inte så mycket på det, såg ut som vilken mörk manlig skönhet som helst egentligen! Men han ställer sig iaf brevid mig i det trånga lilla hörnet och tittar lite in i Ceasars bur.... Jag ler lite artigt som man gör när nån inspekterar ens katt och verkar tycka att den är söt...

"Is it a male or a female??"   *tusen tankar i huvudet, vilket språk va det? pratade han med mig?* "hhuuuhh????", "Yeah, is it a male or a female?" Aha.. katten?  "HIS a male" grammatikfel no.1 tror ja... Sen frågade han om jag kunde titta till hans saker medan han sprang iväg en sväng och det sa jag att det kan jag göra, hade ju inte direkt några andra planer där, inklämmd bakom bagagehyllan... Han sprang iväg och kom strax tillbaka och vi började prata lite. Det visade sig att han kom från Portugal och bodde nere i Göteborg där han tränade boxning på heltid... (vilket förklarade den välpropertionerliga kroppen killen var innehavare av.) O hur som helst så berättade han vart han jobbade nere i Gbg och sa att om jag hade svängarna förbi så måste jag komma in och säga hej! hehe... Och det kanske jag gör nångång, vem vet?! han var ju både, snygg, trevlig, artig och intressant att prata med så.. vem vet?! Han sa även att han kunde vara i behov av en "nurse" , vet inte vad han menade med det, men jag får väl specialisera mig på sportskador och anmäla intresse eller nåt....

Hursom så var det ett kul möte, saknar sådna möten här i sverige, här talar man inte med främlingar på tåg och bussar och inte klockan har passerat "krogstängning" och alla är lika packade... Jobbigt var väl att det var på engelska och jag kände mig som en stammande åttaåring när jag pratade med honom, hans engelska flöt på hur snyggt som helst! Så nu blir det resa av, inom en snar framtid!!! Så det så!!!!

 

maddlur

6 april 2008 21:26

Visst kan du få beställa en sådan :) hihi *Tack så mycket*

http://maddlur.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...