Så var jag ganska frisk idag då.... Maginfluensan avklarad för första gången på över 10 år.. så som de säger- kanske var det min tur... Oturligt nog trängde den sig på när jag verkligen inte har tid... men så är det väl alltid...

Magsjukan drog med sig ännu en trevlig överaskning, nämligen nåt jag varit livrädd för att få tillbaka igen, Magkatarren!! =(  Så nu är det fröken Malin som börjar ta hand om sig själv! Nu är det slut på svart kaffe, sönderstressade tankar, överdrivet presterande, slarv med maten och träning... Nu ska jag säga nej till saker jag inte orkar eller hinner med och jag ska ta hand om min kropp, innan detta spårar ur fullkommligt igen... För det vill jag inte vara med om! Vore ju bara dumt av mig och jä*ligt onödigt!

Insåg att jag nog är rätt sliten efter allt jävla göra och flängande hit och dit och plugg i mängder, har nämligen sovit närmare 32 timmar av 48 under mina sjukdomsdygn... Och nej, det är inte normalt... inte ens vid maginfluensa tror ja...

Idag ska jag unna mig en promenad i vårsolen och en sväng till skolan och lämna in hemtentan så att det är avklarat! :)  Sen kommer C över, hon ville ha lite "tid när vi kan vara oss själva för en stund" så vi lär väl ligga i soffan och fisa och peta naveln och disskutera livets för och nackdelar eller nåt... :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...