Det finns en låt som tar mig tillbaka till ditt pojkrum.. Blåa väggar med persienmönster från en vårsol som börjat värma först nu... där ligger vi, nerbäddade i lakan med mönster av Amerikas flagga... Så unga, så ofärdiga, så i strartgroparna för livet... Skrattar, pratar, håller om varandra och älskar... En låt som tar mig tillbaka till kvällar i en bungalow, underbara dagar på stranden, underbara kvällar med en bok under ett myggnät...  Nämligen Bubba Sparxx -Deliverence... Åh, den är sååå bra.... Glömmer allt annat när den låten startar vibrationerna på mina trummhinnor...

Jaja, nog om det... Svunnen tid är inget att tänka på... :) Nu är det Idag och idag är jag way on the edge till att spräcka mina byxor... :P Va fan har hänt med min i våras så vältränade kropp?! hehe.. ja det var väl en dum fråga egentligen.. Den har vuxit och orsaken till det är väl fler än en...

Men men, hur som så har jag infört straffrundorna på mitt schema igen iaf... Så imorse vart det 7 km promenad på strax över en timma innan frukost... Var väl rätt bra... Sen har jag kastat allt som kan vara ens lite onyttigt ur mina skåp, till och med mellanmjölken åkte.. haha... Så nu jävlar finns det inga ursäkter, det handlar bara om diciplin och har man det så klarar man det... Nu ska kilona rasa här.. Vill bara att den här förbannade förkylningen ska försvinna så jag kan börja träna ordentligt igen oxå....:) Till nyår ska jag passa i en förbannat snygg nyårsblåsa i storlek 36-38 o så är det bara!!! Och så vill jag ha tillbaka min mage, har lagt ut en bikinibild från thailand som skrivbordsunderlägg på datorn så jag kan motivera mig att ta en promenad varje gång jag sätter mig här ist... :P

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...