Det finns en låt som tar mig tillbaka till ditt pojkrum.. Blåa väggar med persienmönster från en vårsol som börjat värma först nu... där ligger vi, nerbäddade i lakan med mönster av Amerikas flagga... Så unga, så ofärdiga, så i strartgroparna för livet... Skrattar, pratar, håller om varandra och älskar... En låt som tar mig tillbaka till kvällar i en bungalow, underbara dagar på stranden, underbara kvällar med en bok under ett myggnät...  Nämligen Bubba Sparxx -Deliverence... Åh, den är sååå bra.... Glömmer allt annat när den låten startar vibrationerna på mina trummhinnor...

Jaja, nog om det... Svunnen tid är inget att tänka på... :) Nu är det Idag och idag är jag way on the edge till att spräcka mina byxor... :P Va fan har hänt med min i våras så vältränade kropp?! hehe.. ja det var väl en dum fråga egentligen.. Den har vuxit och orsaken till det är väl fler än en...

Men men, hur som så har jag infört straffrundorna på mitt schema igen iaf... Så imorse vart det 7 km promenad på strax över en timma innan frukost... Var väl rätt bra... Sen har jag kastat allt som kan vara ens lite onyttigt ur mina skåp, till och med mellanmjölken åkte.. haha... Så nu jävlar finns det inga ursäkter, det handlar bara om diciplin och har man det så klarar man det... Nu ska kilona rasa här.. Vill bara att den här förbannade förkylningen ska försvinna så jag kan börja träna ordentligt igen oxå....:) Till nyår ska jag passa i en förbannat snygg nyårsblåsa i storlek 36-38 o så är det bara!!! Och så vill jag ha tillbaka min mage, har lagt ut en bikinibild från thailand som skrivbordsunderlägg på datorn så jag kan motivera mig att ta en promenad varje gång jag sätter mig här ist... :P

Det är över nu

och jag är så arg, så riktigt skitförbannad

På dig

PÅ MIG som är en sån idiot....

Hur kunde jag nånsin tro att nån skulle kunna vara så?

Hur kunde jag jaga så?

Hur kunde jag förnedra mig så för dig?

Är så trött nu

Min kropp är alldeles matt

Mina ögon är så trötta

Har gråtit ut dig nu

På riktigt

Andats ut varje partikel av dig

Med Hat, med vilja och avsky!

Den kärlek som fanns för dig

Den är borta

Och jag vet inte vad som fick dig att spela detta spel

Vet inte vad det var som fick mig att spela med

Hoppet?!

Önskan?

Viljan?

Kärlek?!

En kärlek som du spottade på...

Ur dina mjuka läppar som kysst mig ömmt

Spottar du nu tystnad och jag förstår

Jag var inget värt för dig

Ett spel

En kul grej

Ett dugligt ligg....

Har raderat dina nummer, ditt namn ur mitt liv

Borde gjort det för länge sen

Borde gjort det för ett år sen

Men du höll mitt hopp levande

Förförde mig

Och våldtog gång på gång mitt hjärta

Varför?

För att jag aldrig vågade säga sanningen?

För att jag kanske vågade säga min sanning, men inte höra din?

Och du har gjort mig skräckslagen

Du har gjort mig fet och ful

du har gjort mig till nåt jag aldrig ville vara

Du har gjort mig så rädd för kärleken

Kärleken till dig

Mig själv

Alla som älskat, älskar och kommer älska mig

Du får mig att tvivla på det...

 Jag hade hoppet kvar så länge att när jag grep efter de små halmstråna i din närhet slet du av mig både händer och armar...

Gjorde mig värdelös

Och jag kommer aldrig kunna förlåta dig för det!

Kommer aldrig förlåta dig för att du bestal mig på drömmen om kärlek....

Jepp, så länge Mattias stannar kvar i idol lär kåren få fet konkurrens på fredagskvällarna.. Herregud vilken kille, som plockat ur en av mina drömmar...(eller ja, drömmer ju rätt underligt nu för tiden om gamla ex, systeryster, Saddam Hussein o.s.v) Men dagdrömmar iaf...  Så het, så mysig röst, så mysigt leende... Här har han kammat hem ett litet fan...

De andra som ägde ikväll måste väl ha varit Evelina, med tanke på det stora Bonnie Taylor-fan jag är så gillar jag hennes röst helskarpt... Och Daniel såklart, vilken energibomb... Given topp på idol ikväll enligt mig... :)

Jag har hittat en helt kalasrolig matsida på nätet, det var faktiskt tro det eller ej, min otekniska mor som tipsade mig... www.tasteline.com  Kan jag rekomendera för alla er där ute som är just som jag... Nämligen jäkla dåliga på att laga mat och äta vettigt! Den har massa smarta tips och funktioner och hjälp med matplanering och grejer.... Så nu jäklar, nu har jag hittat min ledstjärna genom viktnedgångsperioden... Har 13 kg att jobba av mig nu, sen når jag min idealvikt... Och jag är faktiskt ganska motiverad, det är inte bara någon tvångstanke eller en borde-grej. Jag vill göra det här, för jag vill trivas i min kropp och jag vill att min kropp ska må bra. Anar lixom att den ständiga tröttheten och koncentrationssvårigheterna beror just på vad jag äter... Så nu ska jag äta så jag blir vad?! Jo... Sund... :P

Just nu längtar jag...

Längtar efter Thailands vita stränder

Ett varmt hav att bada i

Att ta ett giant step ut från båten och känna vikten av utrustningen lätta när jag landar i vattnet..

En hård säng i en sandig bungalow invid stranden

Jag längtar efter solbränd hud

En kropp som känns lätt att vara i

Ben som sticker ut lite lagom

En känsla av att på riktigt känna sig liten och mysig i sig själv

Längtar efter att bli lyft på ett dansgolv utan att behöva ursäkta vikten

 efter att bli lite för full

 att vara frisk och en näsa med fria vägar för luft

Jag längtar efter nån som kan komma och massera mina axlar

kyssa mig lätt i nacken och peppa mig att orka slutföra min tenta

Jag längtar tills tentan är klar

inlämnad i prismahuset

längtar efter ny kurs, nya utmaningar

Längtar efter nåt helt nytt

Ett nytt land

En ny kropp

En ny vän

Ett nytt liv?! Ett nytt liv, men i mitt liv...

Längtar efter förändring..

Styr mot förändring...

Greppar rodret igen och styr från säkerheten

Drömmer om friheten igen, upplevelsen, känslan av att vara vid liv....

Längtar bara lite...

Suck... Ja, det är väl så jag kan sammanfatta denna dag känns det som. Sitter med en hemtenta nu och försöker reda ut varför liniganismen kom i konflikt med idrottsrörelsen i mitten av 1800-talet och hur idrottsrörelsen ändå kunde växa sig så stark.... Känns ju förbannat spännande -NOT!

Jaja, är ju egentligen ingen svår tenta, bara jag som är så omotiverad att plugga just nu att jag säkerligen lämmnar in en IG-tenta ändå imorgon... Hehe..

Ibland undrar man ju varför man pluggar,visst man har massa fritid, men man är ändå aldrig riktigt ledig, man kan alltid göra mer än vad man redan gjort och man kan alltid läsa en bok för mycket och man kan aldrig riktigt slappna av och ta semester eller helg... Och på något vis känner man sig alltid lite jagad av allt man borde göra.. Är man på jobbet så finns det inte så mycket borden, då gör man det man ska o sen går man hem!

Fast iof, skulle aldrig vilja vara utan den här perioden i livet heller, har haft så himla mycket kul, mött så himla mycket roligt folk och utvecklats massor så visst, trots att man blir lite less såhär i tentaperioder så skulle jag inte vilja vara utan det... Jag menar det skulle ju aldrig vara samma sak att plugga den dag man skaffat familj, är sambo eller blir för gammal... Så visst, är glad att jag gör det här trots allt! Så nu har jag fått ur mig det och vänt på det negativa tankarna så nu var det bara att fortsätta med min Linggymnastik!!!

Herregud, trodde då inte att jag skulle dö dagen innan min 23:dje  födelsedag, men ack så nära det var... Mitt brandlarm har fått spel tror ja... Det piper såååååå högt då och då... tror att det är batteriet som är slut, lär ju ta o kolla upp det innan man får hjärtstopp av skräck... Samt tinnitus och dålig hörsel då...  Eller brinner inne för att batteriet är slut, vore ju rätt klantigt.... hehe...

Det är ett under att man faktiskt lever egentligen...

Efter all hjärtesorg borde hjärtat fått nog och slutat pumpa

Efter alla tankar borde hjärnan vara rätt utsliten

Efter alla tårar är det rätt faschinerande att jag fortfarande ser, om så lite suddigare än förut...

Efter alla timmar i starka gråt och ångestkramper är det konstigt att musklerna fortfarande håller mig upprätt...

Och det är konstigt att man efter varje smäll ändå kastar sig rätt på nya... Nästan letar efter dem, hoppar på och faller till marken som en liten vante... Att kärlek kan vara en sån kraft är rätt otroligt...

Jag skulle kunna gå genom det mesta för kärleken...

För trots att den efter varje misslyckande dödar en liten bit av en själv så vill man ändå hitta den igen, i hopp om att laga det bortslitna sen förut...